Om slamkatastrofen i Surna

Det pågår en slamkatastrof i Surna. I samband med rehabilitering av dammarna i Trollheimen, Gråsjö och Follsjö, släppte Statkraft den 22/23 september ut stora mängder slam i Folla och Surna. Som mest mäts 50 cm slam på Surnas botten. Slammet kväver livet i älven och gör stora skador på Surna, som av Stortinget utnämnts till ’Nasjonal Lakselv’. Bilderna av slam i Surna, av NRK, Driva, TK, Trollheimsporten, etc., visar på den enorma katastrof som skett. Surna gick helt brun från Folla, förbi deltat och långt ut i fjorden. Stamlaxfisket är en katastrof nedanför Folla, man får ingen lax. Frågorna är många, vad hände, vad sker, vad är planen, kommer det mer slam, vad med laxen i Surna, är Statkraft anmäld för miljöbrott, etc. Georg Solen, ledare för Elveigarlaget, säger till Driva sex veckor efter katastrofen:

’… per i dag er det ikke mye nytt å meddela’

Var kommer allt slam ifrån? Om vi ser tillbaka har Statkraft fått tillstånd för att släppa 400 mg/l, dvs.0,4 gr förorening per 1000 gr vatten, det mesta från borrning i fjället. De enorma volymer slam som kom i Surna diskuterades aldrig och ingick inte i NVE:s uppdrag att säkra dammarna för extremare väder. De enda som nämnde något i närheten var Fiskeraksjonen i sin sista höring, men ingen kunde föreställa sig de enorma mängder slam som kom. Fiskeraksjonen skrev:

’ Et siste moment som vi ber NVE kvalitetssikre er at Folla og Surna på ingen måte blir en

«søppelfylling» der sedimenter og annet uønsket materiale blir sendt på elva i steden for å bli

deponert på egne områder. Slamfellene må fungere både under og etter reparasjonene av

dammene.’

Om vi ser på bilden nedan kanske vi får svar, visar vy över Follsjö. Vi ser fundamentet på damstrukturen längs ner på bilden och överst fjärran på dammen. För att få rätt perspektiv på storleken är det en bil nere på vägen. Det verkar vara orörd botten till höger på bilden, små bäckar har bildats av regn på den blottade bottnen. Vi kan dela in bilden i kvadranter, den nedersta till höger är extra intressant. För att komma åt fundamentet har man varit tvungen att gräva bort ett flera meter tjockt lager av bottensediment. Strax ovan går det en väg till den orörda bottnen vars sediment har en tjocklek som också verkar vara flera meter.  På de övriga tre kvadranterna i bilden är bottnen mekaniskt bearbetad. Om vi antar att sedimentlagrets tjocklek varit den samma som i den första kvadranten, det rinner till jämt med sediment från dammens sidor, får vi en förklaring på var allt slam kommer ifrån. Statkraft skrapar av bottnen för att öka dammens kapacitet. Har det samma skett i Gråsjö? Att det efter 50 år ligger ett flera meter tjockt bottenslam i dammarna är inte konstigt. Det är sättet att göra sig av med det som ger en miljökatastrof. Slammet har tippats i fåran för bottenälven istället för att fraktas bort för deponi, för att sedan spolas ut i Folla/Surna. När sedimentet hamnar i Follas/Surnas vatten blir det slam.

Bild från Statkrafts informationssida om rehabilitering av dammarna i Trollheimen, Follsjö och Gråsjö. Se också Trollheimen.

NVE skriver till Statkraft den 20 oktober.

‘Det ligger mye slam igjen i Follsjøen, og det er knyttet bekymring til om vi kan få flere

tilsvarende utslipp av slam lik det som oppstod 22.09-23.09. Vi ber om en skriftlig

redegjørelse for risikoen for flere store utslipp av slam, hvilke tiltak dere gjør for å hindre

dette, overvåking av situasjonen og varslingsrutiner dersom det oppstår et stort utslipp

igjen.’

Statkraft har svarat i ett brev av den 8 november. Det är undertecknat av Magnus Snötun i Gaupne.

Revisjonsdokumentet var en virrig förnekelse av naturlagar och brevet ger liknande intryck. Statkraft skriver om självklarheter, blandar ihop beskrivningar, saknar metod men förbinder sig inte att göra något åt själva slamkatastrofen, vad vi förstår.  Det är den vanliga förhalningen med möten och utredningar. I brevet klagar Statkraft på att borttagande av massor kräver en infrastruktur av vägar och deponi, vilket de alltså inte har. Här är svaret, en infrastruktur inklusive lastbilar och deponi kostar pengar så grävskoporna tippade slammet för utspolning i Surna.

Om Surna, dess liv och lax skriver Statkraft;

’.. vil en måtte vurdere når ein får svar på effekten av hendinga etter neste års kartlegging.’

Nedan ser vi vattenflödet vid Skjermo från den 20 september. Regn ger små korta toppar mot 150 kubikmeter i sekunden och under slamtillfället var flödet c a 30 – 40, de stora flödena i vintras var på ca 600 vid Skjermo. Statkraft satsar enligt brevet på liten älv i Follsjö där slammet kan tunnas ut. Med dessa mängder slam undrar vi hur lång tid det tar? Statkraft hoppas att en stor flom i vinter ska ta bort slammet i Surna. Det kan bli så men Statkraft kan lika gärna titta i stjärnorna.

Graf från Sildre i NVE.

Utsläppet av slam i Surna är en medveten handling. Statkraft tänkte undgå en infrastruktur av vägar, lastbilar och deponi, och tippade slammet i Follsjös älvfåra för att spola ut det i Surna. Att man tar bort folks näring i natur och fiske struntar man i, överlevnad av gårdarna utefter Surna är sekundär. Hur Statkraft tänker är svårt att förstå? Var revisjonen för bra? Att de anser sig vara en egen stat i Kungariket Norge är uppenbart. Denna egenmäktighet är som att Norge vore invaderat igen.