Om värme för växelvarma i älven.
Vi fortsätter vår lilla serie av ’Nyheter’ på temat skydd, mat och värma, eller på biologisk produktiv yta, näring och vattentemperatur. Tidigare har vi behandlat produktiv yta [1] och näring [2].
Vattentemperaturen är lika viktigt som produktiv yta och näring i älven, den ger naturligt en arts utbredning. Lax, andra djur och växtlighet har anpassat sig till de temperaturvariationer som älven haft över hundratals år, över vår, sommar, höst och vinter, och varje fas i deras utveckling har motsvarande krav på temperatur [3]. Ändras den naturliga temperaturen i älven minskar produktion och biologisk mångfald, och laxpopulationer kan dö ut. Djur är kallblodiga eller växelvarma, de intar vid vila samma temperatur som vattnet och vattentemperaturen begränsar deras maximala arbete. Vid högre temperatur är maximal ämnesomsättning tidsbegränsad, annars kan lax med mjölke eller ägg hamna i syrebrist. Laxen skall spara energi i sin vandring uppför älven så den kan utföra leken men är temperaturen hög så är ämnesomsättningen hög även vid vila [4].
I en reglerad älv är temperaturen extra viktigt på våren så älven får en tillräckligt lång tillväxtperiod över sommaren, den mesta tillväxten sker den första halvan av sommaren. Forskare anser att en älv i norden behöver minst 100 dagar över 7° C, med dubbla temperaturen emellan. Speciellt när laxyngel kommer upp ur älvgruset för att aktivt inta föda bör älven inte vara för kall, så näring hunnit producerats efter vinterns träda och laxynglet kan utföra det arbete som krävs. Forskare erkänner att älven då måste ha en vattentemperatur på minst 8° C [5, 7, 10].
När Surna reglerades togs vatten från Surna ovan kraftverket och sidoälven Vindöla [6]. Kraftverksvattnet tappas från botten i Follsjö Dam och är i början på juni ca 3° C kallare än vattnet i Surna ovanför kraftverket, där vattnet ovanför anses hålla naturlig temperatur och liknar ytvattnet i Follsjö [7, 8]. Surna är reglerad till drygt hälften, den del som kommer från högfjället med mest potential energi, och kraftverksvattnet går i en bergtunnel till kraftverket där det blandas med det oreglerade vattnet i Surna. Mätningar under högsommar visar en temperaturskillnad på ca 5° C mellan botten på Follsjö och ovan kraftverket i Surna, i september har temperaturen på botten kommit ikapp och är varmare en dryg månad. På vintern är vattnet nedan kraftverket ca 1,5° C och det naturliga nära 0° C [8], se figur. Ovan kraftverket gör bristen på vatten att laxen hindras att nå naturliga lekbottnar i Sunna med Tiåa och Lomunda, samt att lek- och produktiv yta fryser eller torkar ut på vintern.
Det finns många faser i laxens liv som behöver en särskild temperatur eller ett temperaturomfång. Vi skall se när laxynglet kommer upp ur gruset för att aktivt inta föda, temperaturkravet är ett tröskelvärde som enkelt kan bedömas. Beräkningar ger att de flesta laxyngel kommer upp ur gruset nedanför kraftverket den första veckan i juni [9], ovanför några veckor senare [10]. Vår uppgift är enkel, att se om vattentemperaturen nedan kraftverket stigit till 8° C första veckan i juni. Vi har observerat på Faksnes att det förr fanns rikligt med yngel, vi stampade till i gruset och det krälade runt fötterna. Sedan 1997 har ynglen varit borta, man tappar ner dammarna på våren så kraftverksvattnet innehåller mer smältvatten och är kallare.
Det vertikala mörkröda strecket i figuren representerar den 4 juni, eller den första veckan i juni, vi har lagt till strecket för att underlätta [8]. Den kortare serien med början 1998 är varmare för den innehåller inte bland annat den extremt kalla våren 1993. Vi ser att vattentemperaturen är ca 6° C den första veckan i juni vilket är förödande för laxen. Det är inte konstigt att laxynglen försvunnit från Faksnes, revisjonen måste få dem tillbaka. Surna är utnämnd av Stortinget till ett Nasjonalt Laksevassdrag.
Referenser.
- Varför minivatten – älven var ju torrlagd förr och laxen överlevde?
- En älv skall tillhandahålla näring och avlägsna restprodukter.
- Grunddata om laxen
- Brett1_1_NEW.pdf
- Jensen et al 1989 Temp initial feeding.pdf
- Konsesjon_Trollheim_Kraftverk.pdf
- temperatur_Follsjö.pdf (1345528)
- Sintef3.pdf (30264532)
- Sintef_1.pdf
- Initial_Feeding_Time_of_Atlantic_Salmon_20151028-16936-luwhw6.pdf (430813)