Surna 2017

Vi ska börja med att motivera varför vi inte tar med utsatt lax i statistiken (’fång och släpp’ eller ’Catch & Release’, här kallad CR). Vi tror inte på CR, laxen blir upptagen av fiskare efter den som utövat CR och CR förstör statistiken genom att räkna samma fisk flera gånger. Vidare utsätts rommen i fisken för syrebrist och det är tveksamt om ägget blir friskt nog för att utvecklas till en vuxen lax. CR förstör alltså laxens biologiska mångfald. Fiskebegränsningar, kläckerier och CR syftar till samma sak, att fördröja beslut som ger laxen ett bättre habitat. Förövrigt tycker vi det är oetiskt med CR men tar seden dit vi kommer.

Surna hade i år 2017 ett relativt bra år, men man ska inte glömma att vad som nu är ett bra år var mycket dåligt för tjugofem år sedan. Det är svårt att tyda de olika generationernas återkomst när fångsten är så låg att en ökning kan vara förvillande. Visar sig 2010 års generation i statistiken för kommande år, har den tagit sex år till nästa lek eller är det senare års populationer som visar sig? Slår lustätheten på den utgående smolten (se figur 2)? En fjällanalys kan ge svar på detta, men den ger inget svar om vad som behövs för att få mer lax i älven. Den nedåtgående trenden är klar (se figur 1).

En annan trend i Surna är att det blir mindre med svel [1]. Tillgången på svel varierar naturligtvis med tillgången på den totalt fångade laxen, men andelen svel i populationen minskar stadigt. På 90-talet var andelen svel i den fiskade populationen ett år som lägst 46 %, på 00-talet var dess minsta andel 35 % och vi har haft så lågt som 24 % svel detta decennium. Man kan tänka sig att det sätts tillbaka fler svel än lax och därmed så skördas det fler lax men det sammanfaller inte med statistiken för CR, och svelen började minska innan CR infördes. Vi kan tänka oss två scenarier varför. De smolt som blir svel går ut senare och svelen kommer tillbaka senare, vid båda tillfällen finns det relativt mer laxlus i havet (se figur 2). Att svelen blir hårdare beskattad än lax av laxlus verkar alltså rimligt, havsöringen är i princip borta på grund av laxlus. Det andra är att Statkraft har stängt av vatten i sidoälvar som Rinna och Bulu där en stor del svel växte upp, medan den mesta laxen växer upp i Surnas och Sunnas huvudfåra. Om laxlusen beskattar så mycket som 50 % av smolten vissa år så är 50 % av ingenting noll, om Statkraft får fortsätta att stänga av vattnet i huvuddelen av Surnas sidoälvar kommer ingen blivande svel at vandra ut. Vi måste koncentrera oss på revisjonen [3] så den ger det minivatten som laxungen kan växa upp i.

Vi har försökt att jämföra Surna med älvar som Orkla och Gaula genom att skala med fiskad längd. Om du är petig ska du sluta att läsa här. Å andra sidan om du känner dig säker på din kunskap kanske du kan ta detta för vad det är, en lek med siffror och helt ovetenskapligt. Vi har tagit den skördade laxen (totalt – CR) och skalat Orkla med 0,28 och Gaula med 0,33 (se figur 3). Vi förutspådde att 2017 skulle bli ett dåligt år och det blev så för Gaula och Orkla men inte för Surna. Naturligtvis måste du tänka på att fiska nere i älven tidigt på säsongen och högt senare men faktum är att de flesta hade en större chans för jullax i Surna (se figur 3). Lite förbryllande är det och fjällanalyserna får utvisa om det är odlad lax i fångsten men fiskare rapporterar att så inte är fallet.

Figur 1. Skördad lax och havsöring över år i Surna [1]. Lax rosa linje och havsöring blå.

Figur 2. Graf från Mattilsynet över innehåll laxlus för More og Romsdal [2].

Figur 3. Skördad lax i Surna, Orkla och Gaula. Fiskad längd i Orkla och Gaula är viktad mot fiskad längd i Surna. Lax i Gaula grön linje och lax i Orkla mörkblå. Lax i Surna röd linje och havsöring ljusblå.

Referens

1. www.surna.no
2. https://www.mattilsynet.no/fisk_og_akvakultur/fiskehelse/fiske_og_skjellsykdommer/lakselus/mattilsynets_lakselusrapporter.5869
3. https://www.nve.no/konsesjonssaker/konsesjonssak?id=6429&type=V-1