Vårvisa
23.12.2014 09:05Det här är en av Gustaf Frödings mindre kända kärleksdikter. Denna dikt, Vårvisa, skrevs troligen under hans vistelse i Uppsala på 1800-talet. Av vissa skäl har den varit beslagtagen men frisläpptes efter rättegång. Vissa delar av dikten, t. ex. de två första raderna i andra versen är säkerligen väl kända landet runt, men få veta varur dessa är tagna. Denna dikt lästes av Löwet vid en sammankomst på Faksnes.
Vårpromenad på Vänersnäs. Löwet håller låda.
VÅRVISA
Ja, nu är det vår
å blogen den sprätter i patter och tår
å fetta ho skvetter å pecken han står
å lôppa ho hôpper å suger å mår.
Ja, nu ä de vår.
Då duger dä å skite i grönskande äng
å tôrk sej i rôva mä roser.
Då duger dä å älske e dejelig mö
så brösten går högt som en böljande sjö
å aschle ä brett som e limpe
å fetta ä blöt som e simpe.
Då duger dä å ligge mä juckande mö
då pecken ä lång tjocker å rö
å rôva ho gupper å taska hå slår.
Ja, nu ä dä vår.
Å låren mot låren brände
å pecken ge fetta e köss
å taska mot aschle slängde
å brakskiten veskade tôst:
Ja, nu ä dä vår.
—————
Ämne: Vårvisa
—————
—————
