Vad gör en älv fiskbar, höstbar?

Antag att en laxhona lägger ca 1500 till 1800 ägg per kg. Vår medelhona lägger då ca 10000 ägg, för att göra det enkelt. Av dessa blir ca 1 % smolt, omkring 100. Av dessa överlever ca 1 till 10 % havet och kommer tillbaka till älven, 1 till 10. För att äggen ska kläckas behövs mjölke, det behövs alltså två fiskar. Man kan säga att runt älvens bärämne varierar tillgången av lax med en faktor 0,5 till 5 över en tioårsperiod. En sådan älv är höstbar för även om det något år blir sämre så är det från en hög nivå, leken sprider också lax över flera år och det gör att laxen bygger sig upp igen under nästa tioårscykel. I längden innehåller varje cykel lika mycket lax. Detta om allt vore naturligt men tyvärr finns det inget som är naturligt idag. Allt är påverkat av människan, älv, fjord och hav.

MD (NINA) gör inför fiskestoppet en jämförelse med insiget åren 2016 - 2019 med i år 2024. 2016-2019 är de bästa åren i denna tioårscykel och historisk kommer varje år i slutet/början av cykeln dåligt ut med motsvarande jämförelse. 2024 ska jämföras med 2004 ock 2014. Nog kan MD bättre?

Människan har skapat många faror för laxen. Låt oss börja med odlad lax, oppdrett. Det har forskats på lusens påverkan och man har funnit att ca 50 % av laxsmolten dör av lusangrepp, Det skulle ge att det behöver vara 4 st honor på en återvändande lax under dåliga år, under bra år producerar en hona i snitt 2,5 återvändare. Varje tioårscykel innehåller mindre och mindre lax. En sådan älv är inte höstbar. Så med endast effekter från oppdretten får vi sluta och hösta lax, fisket är helt enkelt inte hållbart.

De flesta större älvar med fallhöjd i Norge är uppdämda för att skapa elström. Den mesta energin i det uppdämda vattnet övergår till el, optimalt över 90 %. Det ser man enklast genom att vattnet strömmar lugnt ur kraftverket fast fallhöjden är stor. Denna energi skulle älven ha använd till att skapa lekbottnar, speciellt vid flom. Vi kallar dessa bottnar för produktiv yta, den yta där lax och annan biologi produceras på älvbotten. För mer detaljer om detta hänvisas till  1 , 2, och 3. Resultatet när en älv däms upp och dess transportkapacitet minskar blir att den produktiva ytan blir mindre år för år, och älven producerar mindre kg lax för varje tioårscykel. Det kan visa sig som mindre antal lax men också att t, ex storlax blir mellanlax för att viloplatser fylls igen. På detta kommer effektkörning som dräper många laxungar i älven. Se om ämnesomsättning i 4.

Det finns mer negativt för vildlaxen i samband med att älven däms upp. En sådan är att man använder sig av kläckerier som kompensation för dämningen. Det fungerar de första åren när laxen har kvar någon biologisk mångfald. I längden anpassar den sig till kläckeriet och klarar inte att överleva i havet, genetiken från kläckeriet innehåller inte biologisk mångfald länge. Enkla beräkningar ger att mångfalden är borta efter ca 50 år, även om det avlas på till synes vild lax. Samtidigt sportfiskas stamfisk och vi hänvisar till nästa stycke om CR.

Catch and Release (CR) ger syrebrist i ägg och mjölke. Laxens största uppgift när den vandrar mot sina lekbottnar är att undgå syrebrist, dess beteende i älven präglas av detta. Det är inte troligt att ett ägg som utsatts för syrebrist kommer tillbaka som vuxen, om det kläcks överhuvudtaget. Se 5 och 6 om syre.

I bilden nedan är förhållandet mellan älv och hav teoretiskt beskrivet när en älv degraderas. Älven representeras av a: Freshwater Habitat Quality, havet representeras av b: Ocean Environment och c: Escapement är en sammanslagning av kurvorna a: och b:, det antal lax som teoretiskt kommer tillbaka till älven. I slutkurvan c: Escapement finns punkterna A, B, C och D. Enligt statistiken är det som sämst ca 10 år emellan, se punkterna A och C, och det inträffar ofta i år som slutar med 3 eller 4. Älvens habitatförsämring ger varje cykel ett lägre värde på antal lax eller kg lax från älven.

Miljödepartementet (MD) har stängt älvar för de anser att kravet om antalet lekgropar efter lax inte kommer att uppfyllas i år, vi kan likna minsta antalet lekgropar med den horisontella linjen 0 i bilden. Lekgroparnas minskning är ett resultat av ett degraderat habitat och laxlus, laxens miljö. Görs inget åt laxens miljö kommer laxen att försvinna. Tyvärr är ett fiskestopp det enda MD kan göra, det råder inte över laxens miljö. Älven är Energidepartementets (OED) ansvarsområde och havet Närings og Fiskeridepartementets ansvar

Det är hårda ord på Facebook. Varför inte lägga denna energi på era politiker så att laxens miljö kan förbättras?